Sitter just nu djupt nerskjunken i soffan och pustar ut efter eftermiddagens löppass i Gyllbergen med Emelie, Frida & Linn. Jag tror jag har orienterat ur det sista som fanns kvar i mina ben för ett par dagar framöver. Eller snarare så var det Frida och Emelie som stod för orienteringen, jag och Linn hängde på så gott det gick och suktade efter alla blåbär som växte överallt. Det slog mig när vi sprang där att jag kan räkna på handen hur många gånger jag varit i Gyllbergen och sprungit, och det är definitivt för få. Som Frida beskrev skogen på äkta orienterar-vis: låglänt fjällterräng. Som fjällen ett par mil utanför Borlänge. Riktigt fint var det som ni förstår!
Det där med att söka efter blåbär har blivit lite av en "yrkesskada" efter vilodagen i söndags. Jag drog med mig mästerplockaren morfar ut i skogen igår och plockade en hink. Hur gött som helst! Att äta såklart. Vilket jag gjorde mer av än att plocka mot slutet. Resulterade hursom i både sylt & scones och en välfylld frys :)
Veckan som varit har varit snäppet lugnare än veckan i Idre, sett till antalet pass och mängd i alla fall. Känslan är väl egentligen likt den vanliga sommarlunks känslan: mycket träningsvärk & bita ihop när kroppen börjar bli mosig. Sommar sett till typ av träning i alla fall, kanske inte till vädret som börjar närma sig höstkänsla. Jag fortsätter i alla fall i det som kännetecknat sommarträningen speciellt, mycket stakning & styrka. Och paddling. Det kan nog ha varit den sista kajakturen för den här säsongen.
Sista turen i kajaken och kanske sista riktiga go´vädret för året också. Lyckades med darrande hand få med mig själv i bilden för en gångs skull.
Ska nog kränga på mig mina kompressionsstrumpor och försöka rädda det som räddas kan av mina ben. Imorgon bitti väntar ett långpass i krokarna kring Borlänge med DSA. Hörs hej! /Moa
.jpg)
.jpg)
